stxaviersthumba.com

Jag mår inte riktigt bra just nu, det går inte att blunda för den saken längre. Det mesta talar till och med för att jag är ganska sjuk i det här läget. Troligen rör det sig om en jobbig form av influensa eller med värsta möjliga otur något så allvarligt som en regelrätt lunginflammation. Nu tror jag visserligen inte att det rör sig om något så pass allvarligt som det senare alternativet men jag kan förstås aldrig vara helt säker på den saken förrän jag uppsökt en riktig läkare och fått en ordentlig diagnos. Det bästa vore nog om jag kunde se till att ordna med den saken på en gång här, för gör jag ingenting kan det mycket väl hända att allting blir mycket värre. Nu är det förstås inte alls säkert att utvecklingen tar en sådan vändning här. Men jag vågar liksom inte ta risken under några som helst omständigheter i detta skede.

Jag har återfunnit en kärlek. En kärlek jag trodde var förlorad för evigt. Actionfilm från åttiotalet. Ja, det finns inget bättre, inte ens seo hosting kan komma i närheten. Det är något utomordentligt speciellt med dessa filmer. Uppenbarligen var ingen som helst självdistans eller ironi uppfunnen på den tiden. Vilket är en del av charmen förstås. Det ska vara fånigt, folk ska klämma ur sig idiotiska one-liners, hjältar ska kunna skjuta ihjäl ett halvt kompani sovjetiska kommandosoldater med slangbella från två kilometers avstånd med förbundna ögon medan professionella elitsoldater (de sovjetiska alltså) inte kan träffa vår hjälte från en armlängds avstånd ens med kikarsikte och hela paketet. Ja, det var utan någon som helst tvekan betydligt bättre förr. Man kan misstänka att allting hade mycket med Ronald Reagan att göra men när vita huset intogs år 2000 av klon (med något mindre välsmort munläder märk väl) kom inte filmerna från de förstnämndes era tillbaka. Varför inte då?

Vissa tycker om att köpa skor och andra har hela garderoben fylld med olika slags väskor men jag tycker om att köpa presentreklam och jag har hela lägenheten full med massa prylar med reklam på och det är lite knasigt kan man kanske tycka men jag tycker att det är så himla fint och jag är inne på en sida på nätet nu med massor av presentreklam och jag kan inte låta bli att beställa lite grejer från den sidan. Egentligen kanske jag skulle spara mina pengar för jag har ju andra utgifter som är betydligt viktigare än presentreklam men det är ju inte särskilt dyrt och jag har ju inte några ekonomiska bekymmer direkt, inte ännu i alla fall men det finns ett annat problem och det är att jag inte får plats med mer grejer här hemma snart och det börjar liksom se stökigt ut med alla prylar.

Min bror byggde pool till sin villa förra sommaren. Eller det var inte han som byggde den naturligtvis, det var ytterligt kompetent poolfirma. Poolkungen kan de ha hetat om jag inte missminner mig. Hur som helst blev poolen helt fantastisk. Jag tillbringade nästan all ledig tid i den förra året. Men nu vill jag minsann ha en egen. Det håller inte att ligga och plaska i någon annans pool längre (även om denne någon råkar vara min bror). Nej, jag måste ha min alldeles egna, så är det bara. Faktiskt så anser jag det vara en smula pinsamt att jag inte har en pool själv vid det här laget. Jag känner mig lite misslyckad till och med. För vad är den naturliga reaktionen när man träffar någon och det kommer fram att denne inte har någon pool? Jo, det ska jag tala om. Förakt och hat. Man tänker liksom; ”Vad synd du verkade ju vara en riktigt trevlig person men eftersom du inte har någon pool känner jag bara förakt för dig och det är inte otänkbart att en regelrätt lynchning kan bli aktuell.”

Jag har funderat mycket på sista tiden. Mest på plastikkirurgi av någon anledning. Jag har nämligen alltid varit lite kluven inför det där. Men för ett tag sedan så lät en god vän till mig operera sina (faktiskt) väl utstående öron. Det blev mycket bra måste jag säga, det är nästan så att det är synd att han inte gjort något åt saken tidigare. Men det har också fått mig att överväga ett litet ingrepp själv. Det känns liksom inte alls så avlägset som det gjorde bara för några få månader sedan. Inte på något sätt faktiskt. Alltså, det har inte gått så långt att jag planerar att operera om mig till katt eller något i den stilen som en tokig amerikan har gjort. Men mina gränser har definitivt flyttats. Vilket egentligen inte behöver vara dåligt på något sätt alls. Jag kan mycket väl tänka mig att jag korrigerar något inom en snar framtid.